Alla ska knäcka läskoden - Norrköping - Norrköpings Tidningar

Alla ska knäcka läskoden - Norrköping - Norrköpings Tidningar

Unik webbutbildning om autism ska öka kunskapen

Praktiskt och interaktiv utbildning
Webbutbildningen tas fram under det kommande året. Mats Jansson säger att han har ”huvudet fullt av idéer”, och berättar att kursen ska vara praktisk och interaktiv med filmklipp, intervjuer och reflekterande frågor. Efter genomgången kurs ska deltagarna kunna skriva ut ett intyg på att man gått grundkursenWebbutbildning om autism

Julklappstips, till alla föräldrar.

Vi föräldrar är de viktigaste personerna i våra barns liv och det är med oss deras resa genom livet börjar. Vår uppgift är inte bara att fylla dem med kärlek och näring, utan det är vi som fyller deras ryggsäckar med erfarenheter, tankar och ord. Innehållet i dessa ryggsäckar berikas genom samtal, lek och högläsning, som lägger grunden till ditt barns kunskapsutveckling. 

Samtalens och lekens betydelse för lärandet är väl känt inom förskolan och skolans värld, men barnens utveckling startar ju långt tidigare, redan i hemmet. Därför är du som förälder en viktig möjliggörare och förebild. I den här boken visar vi dig hur du tar med ditt barn på en lekfull resa från sagostund till läsgläjde. Vår förhoppning är att denna bok gör det möjligt för fler barn att få uppleva den glädje som ett läsäventyr innebär.

Läraren Maria Björsell och verksamhetsutvecklaren Anna-lena Cockin brinner för barns möjlighet att lära på sina egna villkor och tror starkt på den lärande leken. Tillsammans driver de Lärandelek sedan hösten 2010 och erbjuder en inspirerande hemsida, lärandelekar och föreläsnings. Med boken En sagolik gåva debuterar de som författare. 

http://www.larandelek.se/larandelekar-2/

Implementering pågår!

Tillsammans med våra Läspiloter implementerar vi nu Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk. Vi vänder och vrider på texter, analys och bedömningar. Läspiloterna ska sedan arbeta tillsammans med sina kollegor på respektive skola, så att alla pedagoger känner sig bekväma med materialet. 

Tack Lennart Hellsing....

för alla ord du gav oss, för alla tokiga verser och roliga böcker. 

Att läsa Hellsing tillsammans med barn och unga är språkutvecklande och fantasieggande. Passa på att så här i slutet av året uppmärksamma njuta av Hellsinsböcker (om du inte redan gör det förstås).

Förslag på kunskapskrav för åk 1 - läsa.

Skolverket har fått i uppdrag att ta fram ett nytt kunskapskrav för åk 1, läsa. Syftet med det nya kunskapskravet är att skapa likvärdighet över landet när garantin om läsning börjar gälla. En garanti som innebär att vi ska se till att alla elever når detta mål. 

Förslag till kunskapskrav i åk 1, Skolverket



"Eleven kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerade sätt. Eleven visar begynnande läsförståelse genom att återge grundläggande innehåll och budskap i olika texter med stöd av bilder eller frågor. Dessutom kan eleven föra enkla samtal om de idéer och tankar som texter väcker och relatera till egna erfarenheter eller till andra texter. Till någon del kan eleven uppmärksamma när det uppstår problem med förståelse i läsningen av ord eller sammanhang och visar det genom att pröva att läsa om och korrigera sig själv.”

                                                                                            

Vad tycker du om skolverkets förslag till kunskapskrav i åk 1?

Svar på Skolverketsenkät

https://response.easyresearch.se/s.aspx?WID=1034535&Pwd=92539835&key=29625.9756971

//Åsa 

Bemötande

"Släpp uppfostringstänket"

För att alla elever ska lyckas i skolan måste lärare fokusera på den individuella kartläggningen och lära känna eleverna. Det menar Maria Bühler, psykolog. Utan förståelse för olika elevers olika behov ökar risken för uppkomst av utbrott, arbetsvägran och andra former av problemskapande beteende. bemötande

Cirkelmodellen

Har du hört talas om Cirkelmodellen?
Är du kanske intresserad av att veta mer?

Läs mer om cirkelmodellen
Film om cirkelmodellen

Läsning i förskolan

Jag trampar hemåt i höstmörkret, fort går det för jag har så mycket att tänka på. I dag har pedagoger från förskolan träffat Katarina Kuick för del 2 i arbetet med boksamtal i förskolan. Vi har så kreativa pedagoger och lusten att utveckla läsandet lyser hos deltagarna. 

Att boken om Någon ska inledas med att barnen en dag hittar ett rött snöre som dom måste följa är ju självklart, likaså att det händer en saker på vägen som utvecklar barnens ordförråd inför högläsningen av boken.

Lika självklart är det att vi inventerar barnens ordförråd kring portmonnä, plånbok, börs.... inför läsandet av Malla handlar, eller att vi tar reda på vad en säck potatis väger och prövar att bära den och varför det är lättare med bönor. 

//Åsa 

Lärandets vitala verktyg

Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat kring vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Alla lärare kan, och måste, ständigt bli bättre. Inte för att de är dåliga utan för att samhället blir alltmer komplicerat, vilket ställer högre krav på eleverna och därmed även på lärarna. Dylan Wiliam ifrågasätter handuppräckning som svarsmodell och vill istället utveckla en aktiv klassrumskultur där samtliga elever deltar i diskussioner och samtal och där det är okej att ha fel. Han menar att om eleverna känner att de inte får säga fel i skolan, så börjar det handla mer om att briljera än att utvecklas som människa, och det skapar inte någon bra grund för lärande. Han vill också använda elevernas kunskaper och erfarenheter av att vara just elever, som konsultativt stöd för lärares vidareutveckling och fortbildning.

Se programmet

Vill få fler att knäcka mattekoden

Nu finns i princip hela gymnasiematematiken i filmformat för elever och lärare att ta del av via sajten Onlineakademin. Bakom satsningen, står tre unga entreprenörer.
– Många elever har problem med matten idag. Du kan alltid nöta in ett par glosor om du sitter tillräckligt länge men om man sitter hemma och kör man fast i matematiken kommer man oftast inte längre på egen hand. Vi tyckte att det saknades ett verktyg som eleverna kan använda när som helst och oavsett var de befinner sig, berättar Johan Thomas, en av grundarna av projektet Onlineakademin.
Satsningen lanseras idag. Under året har Johan Thomas tillsammans med Patrik Tran och Nikolai Langguth arbetat med att färdigställa en omfattande serie filmer som går igenom samtliga gymnasiekurser i matematik. 
– Via tjänsten har eleverna alltid en föreläsning till hands om det behövs. Allt finns med utifrån kursplanerna. Förutom teoretiska genomgångar, är det även praktiska räkneexempel. Det som driver oss är att förbättra förutsättningar för elever att lära sig matematik, berättar han.

Länk till artikeln.
Här hittar du Onlineakademin

Dysleximässa i Göteborg

Läspedagogerna tog tåget till Göteborg för att inhämta lite ny kunskap på Dysleximässan som ordnas av FMLS. Vi har tittat på nya läromedel för läsinlärning och för strukturerad träning. Vi har blivit nyfikna på ny litteratur i ämnet och framförallt vi hat tagit del av ungas berättelser om sin dyslexi och sin skoltid. Vi har fått en del att fundera på och vi kommer säkert att återkomma. 

Nu är det snart höstlov för alla de elever som är här med sina engagerade föräldrar.....NEJ jag menar läslov och läsa kan man ju göra med ögon, öron eller finger.

Gratis nedladdning under Läslovet.

http://www.rabensjogren.se/laslov

Litteraturpris till bok om betyg

Betygsforskaren Alli Klapp har fått kurslitteraturpriset för boken ”Betyg, bedömning och lärande” som vänder sig till lärare och lärarstudenter.

Boken:
Titel: Bedömning, betyg och lärande
Författare: Alli Klapp
Förlag: Studentlitteratur, 2015


Läs artikeln här.
Alli Klapps avhandling

 

Med läsningen som mål

Om metoder och forskning på det läsfrämjande området

Kulturrådet har anlitat forskaren Jonas Andersson för att ta fram en kunskapsöversikt över läsfrämjande metoder, som bygger på svensk och internationell forskning. Målgrupp är alla som har intresse för läsfrämjande verksamhet och litteraturens roll i samhället.  

Det finns just nu goda möjligheter att stärka läsandet. En diskussion om läsningens betydelse för lärande, bildning och människors möjligheter att delta aktivt i samhället pågår på många håll. Statliga myndigheter har fått stärkta uppdrag att främja läsning, bland annat Skolverket och Kulturrådet. En ny bibliotekslag förtydligar bibliotekens uppdrag att främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning, forskning och kulturell verksamhet.

Kulturrådet har sedan 1990-talet fördelat medel till läsfrämjande projekt. Utgångspunkten är litteraturen som konstform och läsningen som konstnärlig upplevelse och väg till bildning. En rad framgångsrika projekt har genomförts, men utmaningarna är fortfarande stora. Internationella tester visar en nedåtgående trend för ungas läsförståelse. De nya nationella målen för litteratur- och läsfrämjande betonar allas rätt att ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Det finns därför anledning att stanna upp och reflektera. Hur ser kunskapsläget ut? Vilka samlade erfarenheter finns om hur vi kan öka och bredda läsningen och förbättra tillgången till litteratur för alla barn och vuxna?  

http://www.kulturradet.se/sv/publikationer_/Med-lasning-som-mal/

Bra idé!

Kul tips för att locka till läsning 

http://boktokig.blogspot.se/2015/10/poangjakt-laslovet.html

Läslust

Nu har elever i åk 4 börjat sin roliga resa inom projektet läslust. Syftet är förstås att öka lusten att läsa. Det gör man genom att skapa nyfikenhet. Jag fick förmånen att följa med en klass på resan från något osäkra 10-åringar som funderar på vad som ska hända till, 60 minuter senare, ivriga elever som väldigt gärna vill veta hur allt slutar. Resan gick ner i bibliotekets källare, genom vindlande gångar, stora trappor upp på vinden och in i låsta rum. 

Våra Läslustpedagoger har gjort ett fint arbete och de klasser som i år får möjligheten att delta har mycket roligt att se fram emot. 

Titta på Kunskapskanalen på söndag!

Hur kan skolan arbeta för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bl a beror på att eleverna redan från tidig skolålder får just det stöd de har behov av.

Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Programmet ser du på söndag 16.30 i Kunskapskanalen

 

Läslov - årets roligaste lov!

Nästa vecka är det höstlov, som fått det nya namnet Läslov.

Det tänks, kluras och utreds på många håll och kanter - Hur ska vi få våra barn och unga att utveckla sin läsning? Det är nog så att ett Läslov behövs, rätt ofta. Många barn och unga läser så lite att de inte har läsork nog att umgås med en bok. 

LÄSLOV vecka 44 är ett brett läsfrämjande samarbete genom Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett stort växande nätverk. 

Surfa in www.läslov.se och läs mer. Du kan också läsa dagens (21/10) Metro på nätet. 

Vad tänker du själv läsa på lovet? 

Tänker du prata med dina elever om vad du läst? 

Delaktighet - ett arbetssätt i skolan

 

Att uppleva och känna delaktighet är en förutsättning för lärande och utveckling. Erfarenheter visar att särskilt elever med funktionsnedsättning möter hinder för delaktighet i skolan och att behovet av att förbättra möjligheterna för delaktighet är stort.

Modellen för delaktighet som presenteras i denna skrift bygger på ett kontextuellt sätt att undersöka, förstå och utveckla elevers lärmiljö. Utgångspunkten är sex olika aspekter av delaktighet och tre kulturer som tillsammans bildar en begreppslig förståelse. Elevers perspektiv och erfarenheter utgör tillsammans med observationer i lärmiljön grunden i det praktiska arbetet med delaktighetsmodellen i skolan.

Lärmiljön för elever med funktionsnedsättning är i fokus, men modellen för delaktighet är relevant för alla elever. Modellen är inte begränsad till skolans arena utan lika angelägen att använda i andra verksamheter, oavsett individernas ålder eller funktionsförmåga.

Skriften vänder sig till alla som arbetar i skolan och till yrkesgrupper inom andra verksamheter som vill utveckla tanke- och arbetssätt kring delaktighet. Den kan läsas med behållning av alla som är intresserade av delaktighet, som teoretiskt begrepp och rättighet men framförallt som stöd för att utveckla likvärdiga villkor och delaktighet för elever med funktionsnedsättning.




 

Inläsningstjänsts Dyslexiradio

Vill du lyssna till intressanta diskussioner kring frågor som berör dyslexi och läs- och skrivsvårigheter? Få nya insikter och utöka dina kunskaper? Då är det här podcasten för dig!

Vår VD Jakob Skogholm intervjuar insatta gäster för att belysa olika ämnen som berör området, och då särskilt i anknytning till skolan. Vår förhoppning är att du ska få nya idéer och uppslag att få användning av i din dagliga verksamhet.
Lyssna t.ex på:
Forskaren Gustaf Öqvist Seimyr vid Karolinska institutet. Han forskar kring screening för dyslexi kopplat till ögonrörelser, en helt ny metod som kanske kan förenkla och förfina screeningen. En spännande inblick in i en möjlig framtid.

Kaj Nordquist och Bengt-Erik Johansson från Dyslexiförbundet FMLS och diskuterar situationen för dyslektiker i skolan idag. Vi pratar om nationella prov, läsa-skriva-räkna-garantin, lärarutbildningen och Prins Carl Philip. Välkomna att lyssna!

Att läsa och förstå. Att lyssna och förstå.

Förra veckan fick pedagoger i Norrköping lyssna på en föreläsning om läsförståelse. Åsa Elver från Linköpings universitet berättade om sin forskning. Vikten av en god språklig förmåga belystes och att elevers ordförråd och språkanvändning vid fem - årsåldern har betydelse för den fortsatta utvecklingen. 

Elever med avkodningssvårigheter har sällan brister i sin språkförmåga. De har en god hörförståelse och ett bra ordförråd, med de har svårt att läsa.

Den grupp elever som föreläsningen handlade om har en god avkodning, men en svag hörförståelse. Dessa elever kan inte kompenseras med inlästa läromedel och de har svårt att ta till sig muntliga genomgångar. I studien tittade man enbart elever med svenska som modersmål. 

Åsas avhandling heter: Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties

Nu är det dyslexivecka i hela Europa

Den här veckan är det den Europeiska dyslexiveckan. Årets tema är "Rätten att läsa". Under det temat ryms många aktiviteter och budskap. Speciell uppmärksamhet ägnar biblioteken åt den stora outnyttjade potentialen som finns för att få läshindrade att börja läsa – på sitt eget sätt. Biblioteken fokuserar naturligt på talböcker mm och egen nedladdning av dessa i samverkan med MTM.

Dyslexiföreningarna tar fram ett material om skolans kunskap och kvalitet, vilket är en grundförutsättning för att få ”Rätten att läsa” ska fungera i praktiken för alla elever.

Lässatsning - Förskolan

Uppstart av projektet aktiv högläsning och boksamtal i förskolan. I torsdags samlades 120 pedagoger för att lyssna på Katarina Kuick som inspirerade till aktiva boksamtal i förskolan. Tanken är att pedagogerna ska öva och pröva på förskolan, inspirera sina kollegor och införa aktiv högläsning på alla våra förskolor. 

Katarina visar hur man med enkla medel kan utveckla och förfina samtal om böcker. Men hon är också tydlig med att man inte ska ha bokprat om alla böcker man läser. Ibland måste läsningen få vara bara det, en stund då man lyssnar och får egna tankar. MEN en av de tre,fyra böcker man läser högt i förskolan varje dag, ska man ta sig tid att föra ett fördjupat samtal med barnen. 

Vi ser fram emot fortsättningen i november! 

Färdplan för klassrummets läsundervisning

Visst är det ett härligt namn på en bok? Det skänker hopp och struktur i vårt svåra arbete med att få alla elever mer på läståget. Boken är skriven av Lucy Calkins och riktar sig till åk 2-5, men innehållet passar alla årskurser. I boken lär oss Lucy hur man arbetar med Läsworkshops. Arbetet följer en specifik struktur med Minilektion, Läskamrater och med Vägledda samtal. Det är lätt att följa arbetat och boken ger många exempel på hur elevernas förmågor kan utvecklas.
Boken ger kunskap om hur man arbetar med metoden Läsworkshops samt en forskningsbakgrund.

Givande samtal

För ett par veckor sedan ordnade vi en föreläsning om läsinlärning för alla pedagoger i kommunen. I dag hade vi fördjupande samtal om föreläsningen. Intressant och givande att reflektera kring det vi lyssnat på. Att tillsammans med andra fundera på vad som sas och hur det kan användas i undervisning, var verkligen att lyfta föreläsningen en nivå. 

Tips!!

På onsdag kväll den 16 september direktsänds en föreläsning med Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap. Bunar föreläser om resultaten från forskningsprojektet som har studerat mottagande och inkludering av nyanlända elever i skolans sociala och pedagogiska sammanhang.

Så här skriver Stockholms universitet om föreläsningen:

"Föreläsningen bygger på en nyutkommen bok "Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering" som sammanfattar resultaten av ett treårigt forskningsprojekt som har studerat mottagande och inkludering av nyanlända elever i skolans sociala och pedagogiska sammanhang. Projektets medarbetare har bland annat undersökt hur eleverna själva uppfattar förberedelseklasser, övergång till ordinarie klasser och skola för nyanlända. Föreläsningen kommer också att ta upp betydelsen av kartläggningen av elevernas tidigare kunskaper, metoder för studiehandledning på elevernas modersmål samt hur nyanlända föräldrar upplever mötet med den svenska skolan. Några rekommendationer på vad som utgör goda förutsättningar för mottagande och inkludering presenteras också."

Här hittar du föreläsningen


Med vänliga hälsningar
Caroline Bötrius och Helena Davisson






 
 
 




 

Helena Danielsson

Läslust

Uppstart på årets Läslustprojekt. 21 klasser kommer att få vägledning in i böckernas värld av bibliotikarier och kulturpedagoger. Eleverna kommer att få möta personer från böcker, läsa och samtal om text, fantisera vidare och skapa. Elever och pedagoger kommer att få ett spännande år.

Jag önskar faktiskt att jag själv var elev i åk 4.

Reviderad

Handlingsplan för

god språk-, läs och skrivutveckling

 

 

Nu är kommunens handlingsplan reviderad och finns på kommunens intranät. Ta dig tid och läs den, det är lite som ändrats. För att underlätta arbetet erbjuder vi informationsträffar. Då antalet platser är begränsat är informationen i första hand till för rektor + en medarbetar/skola.

Datum för informationsträffar:

• 5/10 kl 8.15-9.15, Spiran, lokal: Kolmården vån 3
• 8/10 kl. 13.00-14.00, Spiran, lokal: Kolmården vån 3
• 14/10 kl. 15.00-16.00, Spiran, lokal: Saltängen vån 7

Anmälan till via e-post till Åsa Järnvall, asa.jarnvall@edu.norrkoping.se

 

 

 

 

 



Fonomix - endagskurs i Stockholm

Välkommen på Fonomix kurs
för att ta del av tankarna och lära tillvägagångssättet i metoden och få aha-upplevelsen av hur begriplig läsprocessen blir för barnen/eleverna!

  Läsinlärning med Fonomix Munmetoden 
  för förskola, f-klass, år 1-2, spec-, tal-, sva-undervisning           Aktiviteter 2015 Välkomna att träffa oss på kurs eller utställning
 9 okt    8.30 - 16                          Stockholm  kurs FonoMix heldag
Fonomix - endagskurs

LegiLexi
Initiativtagare är Bertil Hult och Martin Ingvar som tillsammans brinner för att alla barn ska lära sig läsa.

LegiLexi, vårt namn, står för god läsförmåga och vi är en stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under lågstadiet i Sverige. Innehåll tas fram av lärare för lärare, med stöd av forskare inom olika områden.

Huvudidé, material och verktyg utvecklas av lärare för lärare, med stöd av forskare och expertis inom olika områden. Tillsammans vill vi bidra till att lärare kan hjälpa alla barn att utveckla en god läsfärdighet och bygga lust för fortsatt lärande. Vi tar bland annat utgångspunkt i en stor utmaning som många lärare vi pratar med ser, att kunna anpassa undervisning och övningar till de olika stadier av läsfärdighet som barnen i samma klassrum befinner sig i och göra det roligt, motiverande och lärorikt för alla.

LegiLexi

Läslyft - Nu kör vi

Det här kommer att bli en rolig höst!!

I dag startade vi upp Läslyftet i vår kommun. Under 16 veckor kommer pedagoger och handledare att träffas och samtala om läsning och skrivande. Fokus ligger på att alla pedagoger i alla ämen måste arbeta med språket i sitt ämne. Ämnesspecifika ord och begrepp är viktiga, men också vad som är typiskt för text i ämnet. 

Jag fick förmånen att träffa åtta intresserade och nyfikna pedagoger som ser möjligheter i det kollegiala lärandet. Alla funderar på hur just deras ämne kan utvecklas. 

ALK - Aktiv läskraft

Är begreppet bekant?? Om inte så tror jag nog att det snart kommer att vara det.
Barbro Westlund, forskare vid Stockholms universitet ger ut tre nya böcker med titeln Aktiv läskraft - Att undervisa i läsförståelsestrategier för förståelse. Under sommaren kommer boken som riktar sig till åk 4-6 och i höst kommer boken som vänder sig till F-3. Boken för högstadiet kom under våren, och den har jag läst.

Alla böckerna bygger på samma teoretiska bakgrund som Barbro Westlunds tidigare bok Att undervisa i läsförståelse. I högstadieboken får vi ta del av evidensbaserade undervisningsmodeller som utvecklar läsförståelsen. Boken ger tydlig vägledning i hur du som pedagog kan arbeta, men också kring de frågor du som pedagog måste ställa dig för att lyckas ännu bättre i din undervisning så att alla elever når skolans mål.

I boken förklaras begreppet aktiv läskraft, ALK. Teori varvas med praktiska undervisningsmodeller som lärare kan utforska tillsammans i arbetslaget och använda med eleverna. Boken innehåller forskningsbaserade modeller utvalda för att passa åldersgruppen. Barbro Westlund beskriver vad man som lärare kan göra för att få syn på, stödja och utveckla de strategier eleverna behöver för att förstå olika skoltexter. Högstadieboken riktar sig främst till grundskollärare i årskurs 7–9, men kan även användas av lärare i gymnasiet och i vuxenutbildning.

Jag ser med spänning fram emot att läsa de andra böckerna.

Natur och kultur

Lässtrategier ingen självklar undermedicin

 

Lässtrategier framhålls som ett viktigt inslag för att utveckla elevers läsförståelse. Men att undervisning i lässtrategier skulle ha en positiv effekt fӧr alla elever är långt ifrån självklart. Samtidigt som de svagare eleverna drar stor nytta av lässtrategiundervisningen har den mindre eller ingen effekt alls fӧr de redan duktiga läsarna. Det visar forskning från Karlstads universitet.

 

Michael Tengberg och Christina Olin-Scheller vid Karlstads universitet har undersӧkt i vad mån lässtrategier tillsammans med textsamtal och responsskrivande bidrar till läsfӧrståelsen. Modellen kallar de dialogisk strategiundervisning.

 

Nyansering av debatten om lässtrategierForskarna menar att resultaten från de tre studierna bӧr kunna bidra till en nyansering av synen på lässtrategier. Fӧr de elever som ofta stӧter på problem i läsningen kan strategiundervisningen ge en god stöttning. Men fӧr elever som redan använder lässtrategier mer eller mindre automatiskt, eller inte alls behӧver dem, är det kanske något annat slags undervisning som är mer gynnsam.

 

Läs mer här!

Snickarsnoken

Snicksnacksnoken är en serie ljud- och språkstimulerande böcker skrivna av Hattens egen huslogoped Elvira Ashby. Med osviklig känsla för medryckande berättelser och stor kunskap om språkutveckling och svåra språkljud har Elvira tillsammans med illustratör Karin Holmström skapat en serie böcker som både roar och tränar.
snickarsnoken

Sju punkter för att få pojkar att läsa!

 

Barn gör som deras föräldrar gör! För att få barn att läsa måste deras föräldrar och andra vuxna börja läsa. "Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv." Det anser Kåkå Olsen som skrivit en masteruppsats om pojkars läsning vid Lunds universitet.

– Det är sant att pojkar läser mindre och sämre än flickor, men det är framför allt sant att de läser andra texter, andra genrer och på andra sätt, säger hon.
Hon slår ett slag för att omvärdera vad pojkar underförstått "bör" läsa. Kanske går det lika bra med facklitteratur och serier?
– En explicit lösning som presenteras är att pojkar ska förmås läsa mer skönlitteratur och jag menar att det kanske är fel ände att börja i, säger hon. 
Här nedan har hon sammaställt ett sju-punktsprogram för att få pojkar att läsa mer.

1. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. Så tjena alla pappor, farsor, snubbar och gubbar! Läs! Läs vad ni vill så länge ni i alla fall läser något!
    
2. Vidga definitionen av ”läsning” och sluta placera skönlitteratur på piedestal. All läsning är bra för språkutvecklingen och ordförrådet och man kan visst då lära sig om andra människors livsvillkor genom att läsa facklitteratur – och serietidningar också för den delen. Våra definitioner påverkar vad vi anser vara läsning och med en snäv definition faller pojkar ofta utanför och blir ”icke-läsare” trots att de egentligen kan läsa en hel del.
    
3. Gör läsning roligt! Javisst älskar vi tyst och kontemplativ läsning, men det behöver ju inte alla göra. Högläsning, läsning och bokprat i mindre grupper samt pyssel och teater i samband med läsning kan gynna pojkar.
    
4. Sluta vifta med pekpinnar i barns och ungdomars läsval. Även fackböcker är ”riktiga böcker” och serier är också läsning. Erbjud, men påtvinga inte, alternativ med utgångspunkt från barnens egna intressen – och var positiv!
    
5. Tjata inte! Barn gör ändå inte som du säger – de gör som du gör!
    
6. Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv. Barn har också preferenser och det har de rätt att ha! Varför ska de läsa om deras föräldrar inte läser? Varför ska de läsa sådant de tycker är tråkigt när vuxna i deras närhet bara läser sådant de tycker är kul?
    
7. Var säker på ditt svar när du får frågan ”Varför?” Säg absolut inte: ”Det är bra för dig!” Säg i stället: "För att jag läste den när jag var i din ålder och tyckte att den var jätteintressant!" eller "Min kollegas son som är i din ålder läste den och älskade den!" eller "Jag tänkte att du kanske skulle gilla den, du gillar ju ...".

Läs magisteruppsatsen
Läs också denna artikel.

Syftet är att uppmuntra och främja insatser som bedöms leda till positiva resultat för personer med dyslexi, dyskalkyli eller andra läs-, skriv- och räknesvårigheter. Personer, föreningar eller institutioner kan nomineras.
 
Pristagaren utses av en jury som sätts samman av Dyslexiförbundet FMLS. Priset om 25000 kronor ges till en pristagare och delas ut av Dyslexiförbundet FMLS och Svensk Talteknologi under Dysleximässan i Göteborg den 23-24 oktober 2015.

Läs mer här!