Om metoder och forskning på det läsfrämjande området
Kulturrådet har anlitat forskaren Jonas Andersson för att ta fram en kunskapsöversikt över läsfrämjande metoder, som bygger på svensk och internationell forskning. Målgrupp är alla som har intresse för läsfrämjande verksamhet och litteraturens roll i samhället.
Det finns just nu goda möjligheter att stärka läsandet. En diskussion om läsningens betydelse för lärande, bildning och människors möjligheter att delta aktivt i samhället pågår på många håll. Statliga myndigheter har fått stärkta uppdrag att främja läsning, bland annat Skolverket och Kulturrådet. En ny bibliotekslag förtydligar bibliotekens uppdrag att främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning, forskning och kulturell verksamhet.
Kulturrådet har sedan 1990-talet fördelat medel till läsfrämjande projekt. Utgångspunkten är litteraturen som konstform och läsningen som konstnärlig upplevelse och väg till bildning. En rad framgångsrika projekt har genomförts, men utmaningarna är fortfarande stora. Internationella tester visar en nedåtgående trend för ungas läsförståelse. De nya nationella målen för litteratur- och läsfrämjande betonar allas rätt att ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Det finns därför anledning att stanna upp och reflektera. Hur ser kunskapsläget ut? Vilka samlade erfarenheter finns om hur vi kan öka och bredda läsningen och förbättra tillgången till litteratur för alla barn och vuxna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar