Just nu är Språk- och läsbloggen vilande!






fredag 28 november 2014

Skolpolitikerna i Skellefteå kommun har bestämt att teckenspråk framöver ska ses som ett minoritetsspråk. Detta för att underlätta för barn som behöver teckenspråk som modersmål i kommunen.

För att få rätt till modersmålsundervisning krävs det ett underlag på fem elever i en och samma kommun. Svenskt teckenspråk kan nästan sägas vara Sveriges sjätte nationella minoritetspråk, i och med att teckenspråk enligt språklagen har en särställning. Men det finns en annan lag där svenskt teckenspråk inte finns med; minoritetsspråklagen.
   Där återfinns Sveriges fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, samiska, romska. Denna lag är en skyldighetslag, vilket innebär att för dessa språk spelar antalet elever ingen roll. Det räcker med en elev i kommunen för att skolan ska vara skyldig att ordna modersmålsundervisning.
Just därför vill Skellefteå ge teckenspråk samma status som ett minoritetsspråk, enligt P4 Västerbotten. Skellefteå kommuns beslut ska garantera att elever som behöver teckenspråk får det i sin undervisning.
   – Är det någon som behöver teckenspråk så ska vi ordna det så är det, säger Maria Marklund som är ordförande i Barn och Grundskolenämnden i Skellefteå, till P4 Västerbotten.
   Beslutet är en markering av skolpolitikerna i Skellefteå.
   – Vi vill slå ett slag för teckenspråkiga i Skellefteå. Och tydliggöra att det ska räknas som minoritetsspråk så att kravet på minst fem elever tas bort. Det är stora avstånd i kommunen. Nu kan vi ordna teckenspråk till elever ute i hela kommunen, säger Jan Söderström, för- och grundskolechef i Skellefteå kommun.
De på Språkrådet är positiva till beslutet, men lite avvaktande. Ytterligare förstärkning av teckenspråkets ställning behövs fortfarande, menar de. För att teckenspråk ska bli ett riktigt sjätte minoritetsspråk krävs godkännande av riksdagen. Att endast lita på politisk välvilja räcker inte, då Sverige har 290 kommuner.
   – Vi får se vad det leder till, men att de tagit ett sådant beslut är positivt, säger Tommy Lyxell, språkvårdare på Språkrådet. Han och hans kollega, Tomas Hedberg, betonar vikten av att barnen som får teckenspråk som modersmål även får träffa andra barn som behöver teckenspråk.
   – Det får inte bli så att barnen bara får undervisning ensamma. För att språket ska fortsätta leva vidare krävs en större grupp som delar med sig teckenspråket i generation efter generation, menar Tomas Hedberg, som tänker på döva barn som får gå integrerat i större utsträckning än tidigare, genom den tekniska utveckling de sista 20 åren, med bl a. Cochlea implantat (CI).
   – Men detta är positivt för Coda (Children of deaf adults) tror Tomas Hedberg, språkvårdare på Språkrådet.
Leif Bergholtz, själv lärare och Coda, som tagit fram en lokal studie om hur Codabarn knappt fick teckenspråk som modersmål i skolan i Jönköpingstrakten, ser positivt på Skellefteås beslut.
   – Att skolpolitikerna i Skellefteå har beslutat att teckenspråk skall betraktas som ett minoritetsspråk är otroligt glädjande och framsynt. Flera kommuner borde följa deras exempel och föregå lagstiftningen. Det skulle betyda oerhört mycket för de enskilda barn och ungdomar som inte behärskar sitt modersmål fullt ut. Och det skulle vara lika betydelsefullt för deras föräldrar, säger han.

FAKTA
Modersmålsundervisning
Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskolan. Målet är att barnen på ett bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och kompetens. Arbetet ska ske i sådana former att elevernas personliga utveckling främjas och deras självkänsla stärks. De lärare som undervisar i modersmål kommer ofta från samma kulturområde som barnen. Modersmålslärare måste också ha goda kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.
Hur många lektioner det blir per vecka beslutas av varje huvudman (skola).
Källa: http://modersmal.skolverket.se

torsdag 27 november 2014

Hur skapar du läslust?

Dela med dig av dina bästa tips för att locka barn och unga att välja bok framför skärm.
Gör ett inlägg här på bloggen eller e-post oss dina tankar.



onsdag 26 november 2014

Bokjuryn
Nu är det dags att börja! Läs så många böcker du hinner och vill av alla böcker som har kommit ut under 2014. Det är bara att välja - det går att rösta på alla sorters böcker i Bokjuryn. Faktaböcker, serier, spännande böcker, roliga böcker, bilderböcker, e-böcker, ljudböcker, du väljer själv...

Få inspiration i Barnbokskatalogen på webben.
Läs mer.

måndag 24 november 2014

Fonemixo Pro
(tidigare Fonemo Pro) är en app för barn med tal- och språksvårigheter. Här kan man på ett roligt sätt öva på tretton olika språkljud.

Fonemixo Pro (tidigare Fonemo Pro) är en app med svenskt tal som vänder sig till barn som som behöver träna på olika språkljud. Appen är utformad som ett memoryspel för att träningen skall bli snäppet roligare för barnen.

I appens inställningar väljer man vilken eller vilka av de medföljande språkljuden man vill öva på; b, d, f, g, k, l, p, r, s, t, v, sj, tj, ng, rd, rn, rs och rt.

Läs mer och se en demo.

LäsKod

Första läsinlärningen till de 150 vanligaste orden LäsKod är en app med fokus på den tidiga läs- och skrivinlärningen.  Appen vänder sig till barn, ungdomar och vuxna med annat modersmål som håller på att lära sig läsa och skriva svenska samt barn i grundskolan som befinner sig i början av sin läsning. 
Det finns sju svårighetsnivåer i appen som bygger på forskning om vilka stavelsestrukturer som är lättare att avkoda i början av läsprocessen. Med appen kan eleven på ett systematiskt sätt träna koppling mellan fonem och grafem med hjälp av olika aktiviteter: inlärning av bokstäver med ljud och bild, orddiktamen, para ihop ordet och bilden med helordsmetoden. Den sista nivån innehåller ca 150 vanligt förekommande helord som eleverna behöver i sin läs- och skrivinlärning och som är semantiskt meningsfulla för eleven.

Läs mer och se en demo.
Nytt typsnitt lättare att läsa för dyslektiker

Ett typsnitt som sätter läsbarhet före estetik var målet när Christian Boer formgav Dyslexie. Med olika långa staplar och kursiva drag är typsnittet lättare att läsa för dyslektiker.
Den nederländske formgivaren Christian Boer har själv dyslexi. Ofta upplever han att bokstäverna ställer sig upp och ner eller vänder sig åt fel håll när han läser. Typsnittet Dyslexie är hans sätt att skapa en så gynnsam läsmiljö som vanligt. Bokstäverna är formgivna på ett sådant sätt att läsaren inte ska tappa koncentrationen.


måndag 17 november 2014

Serier i undervisningen

Serier i Undervisningen är ett nytt initiativ för ökad läslust och förbättrad läsförståelse bland svenska skolbarn. Vi erbjuder skolanpassat material i form av gratis lärarhandledningar (av lärare, för lärare) med tillhörande seriematerial, arrangemang av serieworkshops och besök av serieskapare. Allt fler skolor har upptäckt fördelarna med serier. Både som ett lustfyllt pedagogiskt verktyg, och för förmågan att skapa läsglädje hos eleverna.


Besök sidan och läs mer

onsdag 12 november 2014

Webb seminarium SIS- projektet för utveckling av lärmiljöer

SPSM erbjuder skolhuvudmännen statsbidrag för att i projektform utveckla lärmiljön. Följ tre kommuner och låt dig inspireras av bl a Finspångs kommun.
Webbseminarium 19/11 kl 14:00-15:30

Www.spsm.se

tisdag 11 november 2014

Textsamtal

Måndagseftermiddagen var mycket inspirerande och matnyttig, bara att sätta tänderna i textsamtalets ädla konst. Inom ramen för projektet Läslust i Norrköping hade pedagoger möjlighet att lyssna på Katarina Kuick som berättade och praktiskt visade hur man kan arbeta med textsamtal.

Vi fick lära oss att det är en fördel att arbeta med bilderböcker, även med äldre barn. Lektionen inleds med att pedagogen högläser boken, därefter samtalar man om:
1. vad man tyckte om med boken
2. vad man inte tyckte om med boken
3. vad man funderade på
4. om man såg några kopplingar (inom boken, till sig själv, till andra böcker....)

Vi fick pröva detta arbetssätt och man kan verkligen säga att en bild säger mer än tusen ord - tänk vad olika vi tolkar en saga utifrån bilderna.


 
 
Katarina lämnade tips på bra böcker att använda vid textsamtal.

Läs mer om textsamtal i boken: Böcker inom och omkring oss av Aidan Chambers


måndag 10 november 2014

Ny blogg - Läslust i Norrköping

Välkommen till bloggen för Läslust i Norrköping! Läslust är ett läsfrämjande projekt som har till syfte att stimulera lusten till läsning. Projektet är ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek, Kulturskolan Norrköping, Norrköpings Konstmuseum, Norrköpings Stadsmuseum, Cnema, Centrala Elevhälsan, grundskolorna, Kultur- och Fritidskontoret, Utbildningskontoret samt fria kulturaktörer.

Bloggen finns i länklistan på högersidan.

torsdag 6 november 2014

Steve Jobs vägrade låta sina barn använda iPad.

Till artikeln
Barnboksveckan - hur uppmärksammas den på din skola? 

Varje höst firas Barnboksveckan i november då även den nationella läsdagen firas, Det var Svenska Barnboksinstitutet i samarbete med Lärarförbundet som 1999 utropade torsdagen i vecka 46 till en nationell läsdag för landets alla skolor varefter läsdagen permanentades. Varje kommun, bibliotek och skola avgör själv hur barnboksveckan och läsdagen skall manifesteras.

Här kommer lite tips från Facebook gruppen En läsande klass

  • Temadag
  • Klasserna f-6 delas i tvärgrupper och kommer att rotera till stationerna - Boktips, sagostund, biblioteksbesök och läsfixarna kommer på besök
  • Inleder med filmen: "The fantastic flying book" från Youtube och pratar om den, sedan kommer eleverna läsa i sina böcker. Vi kommer också låta alla elever titta i bokjury-katalogen, där ska de välja böcker som skolan sedan kommer att köpa in...
  • Bokbytardag
  • Ur:s "Magiska biblioteket
  • Speedating med sin bästa bok, långbord med elever på båda sidor. de har med sin bästa bok och berättar under kort tid 5min för varandra varför den är så bra. på given signal flyttar ena sidan ett steg och man har en ny person att prata med. Inte så djupt men rolig happening och många boktips blir det.
  • För mindre barn är det roligt med maskerad, den dagen ska man klä ut sig till en bokfigur. De som inte gillar maskerad kan ha en skylt på tröjan "mugglare" (från Harry Potter) då kan man ju vara som "vanligt".
En läsande klass - Läsförståelsestrategier

Äntligen har jag tagit mig tid och läst igenom materialet till En läsande klass, tagit del av hemsida samt läst lite på alla bra bloggar som finns. Jag säger bara - vilket bra och lättarbetat material, skulle gärna sätta igång och jobba med läsförståelsestrategier i morgondag.

Du som inte har startat upp arbetat med läsförståelsestrategier (oavsett ämne du undervisar i) här har du en bra grund att utgå ifrån. Lätt att använda och alla texter finns både att läsa och att lyssna på.

För att fördjupa kunskapen tycker jag att man ska läsa Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. Om du arbetar som pedagog i Norrköpingskommun kan du låna ett ex från Centrala elevhälsan.

Tips på fler böcker om läsförståelse:
  • Vägar till läsförståelse, M. Reichenberg
  • Läsning av faktatexter, E. Arnback
  • Läsförståelse genom strukturerade textsamtal, M. Reichenberg
  • Att bedöma elevers läsförståelse, B. Westlund
  • Mellan raderna, B. Stensson
  • Läsdidaktik, A. Roe



  

     
     
     
     






     
    Läsförståelse genom textsamtal, M. Reichenberg & I. Lundberg

    tisdag 4 november 2014

    Att leda skolans digitala utveckling

     
    Hur du kan styra och leda så att elever och pedagoger drar full nytta av modern teknik.

    måndag 3 november 2014

    Skrivbedömning. Om uppgifter, texter och bedömningsanvisningar i svenskämnets nationella prov

    Syftet med Eric Borgströms avhandling är att undersöka hur de nationella proven i svenska skapar skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning. - See more at: http://www.skolporten.se/forskning/avhandling/skrivbedomning-om-uppgifter-texter-och-bedomningsanvisningar-i-svenskamnets-nationella-prov/#sthash.T4APWrKO.dpuf

    See more at: http://www.skolporten.se/forskning/avhandling/skrivbedomning-om-uppgifter-texter-och-bedomningsanvisningar-i-svenskamnets-nationella-prov/#sthash.T4APWrKO.dpuf

    Artikel