Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet iutbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar

Utredningens utgångspunkt är att måluppfyllelsen för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning ska öka, liksom deras möjlighet att välja skola. Av den anledningen behöver alla kommuner kunna erbjuda tillräckliga anpassningar och personal med specifik kompetens. Detta kan vara en utmaning när det bara finns enstaka eller ett fåtal elever med liknande behov i en kommun. För att elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning ska kunna få sin rätt till utbildning tillgodosedd på lika villkor som andra behöver skolhuvudmännen ha kunskap om funktionsnedsättningarnas pedagogiska konsekvenser och hur kommunikationen ska se ut för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sitt lärande. När det gäller dessa så kallade promillegrupper, det vill säga elevgrupper med en funktionsnedsättning som förekommer mer sällan än hos en elev av hundra, behövs regionalt samarbete och ett mer aktivt stöd från staten. Av den anledningen har utredningen fått i uppdrag att bland annat föreslå hur Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM:s, stöd till skolhuvudmän kan utvecklas kring elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning.

Enligt utredningens uppskattning bör drygt 3 000 elever med dövhet eller hörselnedsättning i grundskoleåldern erbjudas specifika utbildningsmiljöer. Det är dessa elever som utredningen avser i de förslag som berör elever med dövhet eller hörselnedsättning. Utredningen har definierat begreppet grav språkstörning och bedömt storleken på elevgruppen. Utredningen ska enligt direktiven också föreslå hur elevgruppens rätt till utbildning bör tillgodoses på grundskole- och gymnasienivå. Utredningen föreslår även en ny utformning av skollagens bestämmelser om specialskolans målgrupp med beaktande av den tvåspråkiga undervisning i en teckenspråkig miljö som specialskolan kan erbjuda.

http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/06/sou-201646/

Nu är den här.......

......kunskapsöversikten om läsförståelse. Det är bara att ladda ner och läsa. 

             

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3694

Skolans arbete med extra anpassningar

Resultat från granskningen

I flertalet granskade skolor har Skolinspektionen sett brister. Vid 11 skolor har Skolinspektionen pekat ut ett eller flera utvecklingsområden.

Kvalitetsgranskningens huvudresultat är följande

• Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede

I flera skolor är det fortfarande oklart vad som avses med extra anpassningar och hur det genomförs med god kvalitet. Begreppet extra anpassningar kan även ibland sammanblandas med andra aktiviteter i undervisningen och med särskilt stöd.

• Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har

Granskningen visar att skolorna endast lyckas identifiera de sammantagna behoven i var tredje elevfall. Flera skolor diskuterar snabbt en eventuell åtgärd för eleven men analyserar inte alltid först hur behovet ser ut. Skolorna bedömer således ofta insats före behov.

• Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling

Endast för var fjärde elev matchar de extra anpassningarna som ges elevens behov. När det inte matchar kan det exempelvis handla om att de anpassningar som gjorts är alltför kortsiktiga eller att eleverna behöver fler anpassningar än de som gjorts.

• Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna

I nästan hälften av elevfallen följer skolan inte upp de extra anpassningarna, så att de ger avsedd effekt.

Tillräcklig tid och kompetens är rektorns ansvar

De ansvariga rektorerna har en avgörande betydelse för att elevernas behov av extra anpassningar ska tillgodoses. För att lyckas behövs riktlinjer och strukturer för kvalitetsarbetet kring särskilda anpassningar, samt en organisation där lärare och elevhälsa samverkar.

Även om det finns vissa delar i arbetet med extra anpassningar som skolorna lyckas väl med, är vår sammantagna bedömning att reglerna om extra anpassningar inte tillräckligt har förtydligats i de granskade skolorna. De nya reglerna har därmed ännu inte i vissa skolor inneburit någon större förenkling av lärarnas arbete. Dokumentationsarbetet har dock minskat.  

Länk till rapporten: 

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-anpassningar.pdf 

Är du den som ska utveckla arbetet med högläsning i förskolan?

Ansvarig för att tillsammans med språkpiloter utveckla arbetet kring högläsning i förskolan.

Vår verksamhet - Projektet läsning i förskolan beviljades medel 2015, i syfte att utveckla arbetet att stimulera barns språkutveckling genom Språk och Lärande (SoL) och boksamtal i förskolan. Inom ramen av projektet har varje enhet utsett 1-2 språkpiloter som under 2015-2016 deltagit i kompetensutveckling kring aktiv högläsning, boksamtal samt hur man stimulerar barns läsintresse. Under 2017 ska arbetet fördjupas och intensifieras varför vi söker en förskollärare som tillsammans med oss vill hålla i detta.

Din profil - Vi söker dig som är anställd i Norrköpingskommun, har förskollärarexamen och har erfarenhet av att jobba inom förskolan. Du är trygg i din pedagogroll, har lätt för att arbeta tillsammans med andra och du kan leda kollegor i ett utvecklingsarbete. Du är positiv, tar egna initiativ. Du har erfarenhet/intresse av att arbeta med litteratur i förskolan. Du ska ha möjlighet arbeta 10-20% med detta uppdrag under 2017.

Är du den som ska utveckla arbetet med högläsning i förskolan tillsammans med våra språkpiloter. Välkommen med din ansökan!

Mer information och ansökan - Uppdraget är en visstidsanställning på 10-20 % med start i januari och gäller under 2017.

Vill du veta mer om uppdraget kontaktar du: Åsa Järnvall 011-15 35 09 eller Eva Almroth 011-15 18 47

På goda grunder!

På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik, SOU 2016:59 (pdf 3 MB)

För att garantera att elever, som riskerar att inte uppnå kunskapskraven, upptäcks tidigt och får adekvat stöd, lägger utredningen fram förslag om en åtgärdsgaranti i förskoleklassen och i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 1 och 4 i specialskolan. En åtgärdsgaranti kan inte garantera att alla elever lär sig läsa, skriva och behärska grundläggande matematik utan garanterar att elever med behov av stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder.

De viktigaste syftena med åtgärdsgarantin är:

• att alla elever ska genomgå en obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och genomföra nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3
• att elever i behov av stöd ska garanteras rätt till tidigt stöd i sin läs-, skriv- och matematikutveckling
• att elever i behov av stöd garanteras att personal med specialpedagogisk kompetens deltar i analys, planering och uppföljning av stödåtgärderna.

http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/09/sou-201659/

//Åsa 

Läsdelegation tillsätts för att främja barns och ungas läsande

Regeringen genomför flera satsningar för att främja ökat läsande. Inom Hela Sverige läser med barnen samlas alla aktörer som genomför lässatsningar under ett paraply. Det blir den nya Läsdelegationens uppdrag att kartlägga och samordna läsfrämjande insatser inom skola, kultur, idrott och föreningsliv.

Syftet med Läsdelegationens uppdrag är att bidra till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser.

Barn, unga och unga vuxna läser allt mindre och internationella undersökningar visar att läsförmågan bland barn och unga har försämrats. Regeringen anser att det är oroande eftersom god läsförmåga har stor betydelse för både individen och samhället som helhet.

Delegationen ska bl.a.

• med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området samt säkerställa att uppföljning kan ske i enlighet med de nationella målen för litteratur-och läsfrämjande samt skolans styrdokument,
• skapa mötesplatser för och samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan, bl.a. genom att anordna utåtriktade aktiviteter och arbeta läsfrämjande,
• driva arbetet på ett sådant sätt att genomförda insatser i och utanför skolan har goda förutsättningar att fortgå även efter det att delegationen har avslutat sitt uppdrag, och
• vid behov lämna förslag på hur läsning kan främjas med utgångspunkt i skolans styrdokument och de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande, inom oförändrade kostnadsramar för den statliga kultur- och utbildnings-politiken.

– Läsförståelse är grundläggande för allt lärande. Och det finns inga genvägar. Vi måste ha mer läsning i skolan, föräldrar måste läsa mer med sina barn och barn måste få fler tillfällen att själv upptäcka läsningen. Allt och alla behövs. Delegationen kommer samla Sverige med målet att jobba tillsammans för att stärka läsning. Det är en helt avgörande uppgift för vår framtid, som demokrati och kunskapsekonomi, säger Gustav Fridolin.

Katti Hoflin som är stadsbibliotekarie i Stockholm blir ordförande för Läsdelegationen. 

Delegationens arbete ska pågå till och med juni 2018.

Läslovet närmar sig........

Läslovet närmar sig och om det ska läsas i alla slott och kojor så krävs det lite förberedelse. Det ska finnas böcker som passar eleven, det ska kanske vara ett läsbingo eller en läsutmaning. Har du funderat på hur du ska inspirera dina elever och deras föräldrar så att läsningen blir av för alla? 

5 tips under 3 ledord: Uppmuntra, utmana, utforska. 

http://www.larandelek.se/5-tips-som-hojer-lasgladjen/

8 skäl till att läsa böcker regelbundet finner du här:

http://www.epochtimes.se/atta-skal-till-att-lasa-bocker-regelbundet/

//Åsa 

Nu kör vi, nu utmanar vi!!

I dag var det kursdag 1 av 3 om Bedömningsstödet i svenska och svenska som andraspråk åk 1-3. Ett 50-tal pedagoger träffades för att få en inblick i materialets struktur och hur det kan användas. Intressanta samtal mellan kollegor kring frågor som:

* Vad är det att läsa med flyt?

* Vad är nästa steg elevens läsutveckling?

* Hur gör man detta till en del av det ordinarie arbetet?

* Hur ser min undervisning ut?

Nästa gång vi ses har pedagogerna övat och prövat i sina klasser. Då ska vi lyssna på elevuppläsningar och reflektera kring de bedömingar som gjort.

Ser fram emot det!

/Åsa 

Tidig kväll, men det gör inget då man får inspiration......

Nu sitter vi och lyssnar på Anna Strid som så klokt sätter fingret på allt det som görs i förskolan och hur det är grunden för att utveckla alla barns ordförråd. Genom att vi fokuserar på orden i allt vi gör, använder ett nyanserat och utmanande språk så kommer barnens ordförråd att växa. 

Ordförrådet är en av de viktigaste faktorerna för god skolresultat, så det är av största vikt hur vi hanterar detta viktiga uppdrag. I Annas bok finns många tips hur man kan arbeta. 

Vi får säkert anledning att återkommer till detta tillsammans med våra duktiga Språkpiloter i förskolan.

//Åsa 

Tips och idéer för Ipad

Denna handledning beskriver ett urval inställningar och verktyg inbyggda i operativsystemet IOS 10. Innehållet i skriften har vi skapat för att samla och tydliggöra några funktioner som gör en Ipad mer användbar för många elever. Dessa tips ska förhoppningsvis göra det enklare att hitta och använda de möjligheter till individuella anpassningar som är möjliga i en Ipad.

Skriften vänder sig till alla som behöver anpassa en Ipad individuellt. I skolans värld kan det vara pedagoger, elever och it-tekniker. Tanken är att användaren ska kunna göra inställningarna själv.

https://webbshop.spsm.se/globalassets/publikationer/tips-och-ideer-for-ipad-ios-10.pdf/

Har du missat bokslukarna? Finns på SVT play

I augusti hade bokprogrammet ”Bokslukarna” premiär på SVT Barnkanalen. Programmet riktar sig till barn i mellanstadieåldern och tanken är att bokintresserade ska få lästips, men också att de som inte läser ska bli inspirerade att börja. 

– Tanken är ett Babel för barn, säger projektledare Ola Gerhardsson som just nu håller på att klippa de tolv inspelade programmen tillsammans med redaktör Anna Snäll.

Bokslukarna börjar sändas i Barnkanalen i samband med höstens skolstart. I varje program diskuterar tre barn olika böcker som de har läst tillsammans med programledare Marcus Biderholt, till vardags bibliotekarie på Umeå Stadsbibliotek, där också programmen spelats in.

Teman som fantasy och sport

De 15 minuters långa avsnitten kommer att avhandla olika teman, såsom klassiker för barn, fantasy, skräck och sport.

– Barnen har alla läst en bok var som de pratar om men de diskuterar också olika frågeställningar utifrån teman, såsom varför handlar alla sportböcker om fotboll?, säger Anna Snäll.

”Inte funnits ett bokprogram för barn på länge”

Idén till Bokslukarna kom till under inspelningen av ett annat barnprogram. När Anna Snäll mötte bibliotekarien Marcus Biderholt tyckte hon att han hade ett väldigt bra sätt att prata med barn om böcker.

– Sen har det ju inte funnits ett bokprogram för barn i SVT på väldigt länge så vi tyckte det behövdes.

– Det här programmet riktar sig till 9 till 14-åringar som är bokslukaråldern. De barn som vi har med i programmet brinner verkligen för att läsa men vi hoppas också kunna förmedla den läsglädjen till andra barn som kanske inte läser så mycket till vardags, tillägger Ola Gerhardsson.

Även skrivarskola på webben

Genom Bokslukarna hoppas också upphovsmännen inspirera till kreativt skrivande hos unga. Samtidigt som programmet sänds kommer författarna Åsa Larsson och Ingela Korsell att hålla en skrivarskola på programmets webb.

UR-play om språkstörning

Julie Dockrell, professor vid University College London, berättar om de stora ojämlikheterna inom språklärande. Ojämlikheterna är inte nödvändigtvis kopplade till sociala förhållanden, enligt forskningen. De som halkar efter reagerar dåligt även på den allra bästa utbildningen. Inspelat den 25 augusti 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Linnémiljön CCL och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet.

http://urplay.se/program/197567-ur-samtiden-barn-med-annorlunda-sprakutveckling-ojamlikhet-i-tidig-kommunikation

Språklekar

Idag är det studiedag i Norrköping, alla pedagoger är på vift och deltar i olika evenemang. Dagen har som vanligt fokus skola, men från ett annat håll. Man har tid att reflektera och lära tillsammans med kollegor, samtal, fika och luncha tillsammans med kollegor.

Jag hade förmånen att umgås med ett 40-tal pedagoger som var nyfikna på Bornholmsmaterialet och forskningen bakom. I vår kommun ska man i f-klass arbeta med språklekar minste tre gånger/vecka och då är det viktigt att pedagogerna kan luta sig mot den forskning som visar varför vi ska arbetar så. Sen tre år tillbaka följer vi resultaten från screening i f-klass och på de tre åren har andelen elever med låga resultat sjunkit från 12% till 4% - DET LÖNAR SIG ATT ÖVA!!

// Åsa 

Astrid Frylmark

Igår var logopeden Astrid Frylmark på Rosen och föreläste för oss om det lilla barnets språkutveckling.

En givande eftermiddag kring vikten av språklig stimulans i de tidiga åren -->  för att sen få en god läsutveckling i skolan. 

Europeiska dyslexiveckan 2016

Årets Dyslexivecka är den 3-9 oktober och temat för veckan är ”Hitta ditt sätt att läsa”.

På denna sida samlas all info inför veckan, som bibliotek, föreningar och allmänhet mm kan vara intresserade av Läs mer

Veckan kan lyftas i klassrummet genom att alla får pröva olika sätt att läsa.

Detta händer i Östergötland
Förvaltningshuset Rosen i Norrköping, 4 oktober klockan 8-12, samt klockan 13-16.30, information om läs- och skrivverktyg, samt om Legimus. Dyslexiförbundet FMLS i Norrköping arrangerar. Statsbiblioteket, utvecklingspedagoger, Skoldatateket och Svensk Talteknologi medverkar.


Mjölby bibliotek, 6 oktober, "Tårta, tips och talböcker": klockan 17-18, talböcker och egen nedladdning, klockan 16-18 Dyslexiförbundet FMLS i Östergötland svarar på frågor, dessutom bjuder man på tårta.
Motala bibliotek, 5 oktober klockan 16-18.30, mingel med Dyslexiförbundet FMLS i Östergötland, med information om olika sätt att läsa, klockan 18.30, föreläsning med serietecknaren Emelie Wedhäll, som har dyslexi.
Bokhallen i Linköping, 4 oktober klockan 16-18, föreläsning om: vad är dyslexi? Klockan 18: Vi bjuder på tårta, tips och talböcker! Se även här!
Hörsalen i Linköping, 5 oktober klockan 17.30 -19, temakväll om olika sätt att läsa. Anmälan senast 30 september.

"språka" med bilder i förskolan

http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2016/09/05/soker-lugnet-stora-gruppen"språka" med bilder i förskolan

Bedömningsstöd

En chans till - höstens kurs om Bedömningsstödet i svenska och svenska som andraspråk för åk 1-3 blev fort fulltecknad.

Vi erbjuder en omgång till under våren 2017.

Stödet hittar du på Bedömningsportalen

Mer information om kursen finns på kommunens intranät.

Välkommen att anmäla dig/Åsa

Nya språket lyfter - kurs

Nu är den grön och reviderad, Nya språket lyfter alltså. Du har möjlighet att sätta dig in i materialet tillsammans med kollegor. Under tre träffar kommer vi att arbeta med Nya språket och Bedömningsstödet i svenska och svenska som andraspråk åk 1-3.

Träffarna är 2017 den 1/2, 8/3 och 5/4.

Mer information och anmälan finns på kommunens intranät.

Välkommen med din anmälan/Åsa

Nu är vi igång igen

Läslyftet går av stapeln i vår kommun och för andra året i rad deltar ett hundratal pedagoger. Det är häftiga samtal och utvecklande diskutioner i det kollegiala lärandet som är formen för lyftet. Det är fantastiskt med alla texter och filmer som ingår, men mest fantastiskt är det utvecklingsarbete som sker på skolorna. Kommentarer som "Inte visste jag att mina elever kunde så mycket" eller "Vi har en elev som inte pratar i klassen, men nu var hen engagerad" är kvitton på utveckling. 

Nästa läsår är sista chansen att delta i Läslyftet med stadsbidrag. Har din skola medverkat i Läslyftet? Om inte - samtala med din rektor om denna möjlighet till kollegialt lärande och utveckling av undervisningen. 

// Åsa 

Lycklig var vi......

.....som denna soliga måndagseftermiddag i september tog oss till Rosen för att lyssna på Katarina Lycken Rüter och fick inspiration om textsamtal och skrivande. Tänk att Katarna inleder sin kurs i svenska på gymnasiet med textsamtal om Hanna Huset Hunden av C.Tidholm, samma bok som vi har använt tillsammans med förskolans språkpiloter. Katarina får oss att tänka på klassen som en orkester och pedagogen som en dirigent som orkestrerar samtalen. Boksamtalen kräver planering, noga val av text men också diregenten som för samtalet framåt, leder och visar vägen och som kan tillåta solon och nya infallsvinklar. Vi får pröva olika digitala resurser för att mana eleverna till reflektion och skapa lust att tänka. Answergarden och socrative är två spännande verktyg. 

Läspiloter - nytt läsår, nya tankar, nya utmaningar

Läsårets första nätverksträff för Läspiloter gick av stapeln idag, lokalen var fullsatt med både gamla och nya piloter. Läspilotens uppdrag - att arbeta med läs- och skrivfrågor, initiera utvecklingsarbete och sprida kunskap på den egna enheten var ett av dagens teman. Att få ta del av och inspireras av andras arbeta är bra näring för utveckling av det egna arbetet. 

TACK alla Läspiloter för era intressanta tankar!

Du som inte är Läspilot - vet du vem som har uppdraget på din skola?

//Åsa 

Träffa Emelié
Emelié berättar hur det är att leva med dyslexi.


Dyslexi hur påverkar den mig

Bättre ljudmiljö ger bättre skolresultat

En dålig ljudmiljö försämrar minnet och förmågan att lära sig saker. Det blir extra påtagligt i vår skolmiljö. Den bristande ljudmiljön är naturligtvis inte den enda och hela förklaringen till att elever i Sverige, enligt PISA, har sämre kunskaper än elever i andra länder. Men det är en bakomliggande faktor som behöver föras fram i diskussionen.
Det säger två svenska forskare i en debattartikel på SVT opinion.


Våra skolor hänger inte med
Professorerna Stig Arlinger Linköpings Universitet och Staffan Hygge på Högskolan Gävle har noterat att lokalerna i våra skolor inte hängt med i utvecklingen.
– Skolorna och klassrummen anpassades för hur undervisningssituationen såg ut på 1960- och 1970-talen. Sedan dess har pedagogiken förändrats. I lokaler som byggdes för att eleverna skulle sitta tysta och få katederundervisning, bedrivs nu grupparbeten.
Flera studier vid Högskolan i Gävle har visat att i klassrum med dålig ljudmiljö försämras minne och inlärning eftersom elevernas arbetsminne är fullt upptaget med att urskilja lärarens röst i bakgrundsbruset.
Viktigt att kunna höra läraren
– Att höra vad läraren säger är en förutsättning för bra kunskapsinhämtning. Ändå uppfyller majoriteten av klassrummen inte Boverkets krav på en acceptabel ljudmiljö.
80 procent av de svenska klassrummen har dåliga akustiska egenskaper, och för elever med behov fungerar 60 procent av hörtekniken inte som den ska och endast 20 procent har kontakt med kommunal hörselpedagog. Det visar en studie av hörteknik och dess användning i skolor i Stockholm, som Specialpedagogiska skolmyndigheten och Hörselhabiliteringen på Karolinska Universitetssjukhuset gjort, för att kartlägga studiesituationen för elever med hörselnedsättning.
En annan orsak till den dåliga ljudmiljön är att man sällan kontrollerar akustiken när en skola är färdigbyggd. Så även nybyggda skolor kan ha brister i ljudmiljön.
– En förbättrad ljudmiljö i våra skolor kan även bidra till att fler vill bli lärare – något som Sverige verkligen behöver, slutar professorerna sin debattartikel.

Välkommen till Skolinspektionens webbinarium om studiero.


Den 18/8 kl.15.00 kan du bänka dig vid din dator eller lärplatta
Skolinspektionen har granskat om och hur ett antal grundskolor arbetar för att säkerställa studiero i undervisningen. Granskningen visar bland annat att studiero främjas av tydliga lektionsstrukturer och av ett tydligt ledarskap i klassrummet.  Under webbinariet berättar projektledaren om granskningen och om hur rektorer och skolor kan arbeta för att förbättra studieron i undervisningen.

Välkommen att delta!
Så här deltar du: https://skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Webinarier/
Läs mer om granskningen: https://skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/studiero/


//Åsa

Svenska dyslexiföreningen


På den här hemsidan får du information om dyslexi och evenemang som föreningen ordnar.

Matematikdag i Stockholm , 9 september

Utbildningsdag i Linköping 12 oktober

Dyslexiföreningens hemsida

VäKatarina Lycken Rüter

Läs och skriv med mening!

Katarina arbetar på gymnasiet och har antagit utmaningen att få eleverna intresserade av att läsa och skriva. Med hjälp av genomgångar på internet och kan hon ägna lektionen åt läsning, tankar och vilda diskussioner. Katarina kommer att ta oss med på en resa genom läs- och skrivprocessen och visa på hur man kan arbeta för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. Vägen går via samtal om böcker/texter och bygger på tanken att man inte har läst en bok förrän man har pratat om den.

Tid: 12/9 kl. 14.30 – 17.00

Lokal: Rosen, Sessionssalen, Trädgårdsgatan 12.
Anmälan på intranätet