British Dyslexia Association finns på Youtube men många bra filmklipp.


Till filmerna på youtube

Att skriva sig till läsning - Bokstavsschemaav Christer Friman

Att skriva sig till läsning (ASL) är en metod som används i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Eleverna använder datorer eller surfplattor som är utrustade med ljudande tangentbord och talsyntes. På så sätt kan skrivandet utgå från vad eleverna vill uttrycka och inte vad de förmår att skriva ner.

Handboken vänder sig till åk 1 och ger struktur i arbetet med ASL genom ett stationssystem med varierande uppgifter där bokstavsscheman ingår som en viktig del. Tanken är att få ett strukturerat arbetssätt som tränar eleverna i samarbete, ansvar för sitt eget arbete, skriv- och läsinlärning, skrivglädje, fin- och grovmotorik, datorhantering på många olika sätt, bildframställning på ett varierat sätt och med huvudmål att nå en god läsförmåga hos samtliga elever.
Varje bokstav får sitt eget kapitel med noggranna beskrivningar av alla uppgifter som ingår. Längst bak i handboken finns alla scheman i ordning som kopieringsunderlag. Eleverna färglägger ramarna runt de olika delarna i bokstavsschemat efterhand som de är klara med ett moment och bokstaven när de är helt klara.
Inbladad i boken finns en matris som man kan sätta upp på klassrumsväggen för att få en överblick över de olika bokstavsschemana. Där ser man till varje bokstavsschema vilket innehåll som finns i skrivuppgifter och andra kreativa uppgifter samt vilka förmågor som tränas, vilken digital träning som ingår och allt kopplat till det centrala innehållet.

Till boken

Läsa på internet kräver mer än läsa på papper

Att läsa digitala texter ställer andra krav på läsaren än traditionella tryckta texter. Kombinationen av text, bild och länkar gör det lite svårare, visar en ny avhandling från Mittuniversitet.

I avhandlingen ”Det digitala läsandet” har Maria Rasmusson, doktorand i pedagogik vid Mittuniversitet, studerat hur ungdomars läsande av texter på internet skiljer sig från läsförståelse av tryckta texter.
Läsförståelse handlar om avkodning av bokstäver och språkförståelse. I avhandlingen har man använt sig av data ur Pisa-undersökningen och studien visar bland annat att ett digitalt förståelsetest kräver andra förmågor än ett traditionellt läsförståelsetest.
När eleverna gjorde exakt samma läsförståelsetest på papper och dator klarade de testet på papper bättre än på dator. Resultatet tyder på att läsning på skärm, där skrollande upp och ner på skärmen ingår, kräver mer av läsaren än när man läser en text på papper.
Digitala texter på internet innehåller bilder, hyperlänkar, ikoner, ljud och video. En kontext som, enligt avhandlingen, kräver att läsaren kan hantera datorn och de olika funktionerna. Dessutom måste läsaren vara källkritisk och förstå informationsstrukturen.
Maria Rasmusson har också sett att pojkar klarade det digitala läsandet bättre än flickor. Hon tror att könsskillnaden kan förklaras med att pojkarna har lagt mer tid på datorspelande än flickorna. Därigenom kan pojkarna ha övat upp det digitala läsandet mer än flickorna. 
– Det kan vara en visuell-spatial förmåga som behövs för att navigera bland sidor med hyperlänkar. Det kan också handla om att förmågan att tolka bilder och symboler förbättras av datorspelande, säger Maria Rasmusson, i ett pressmeddelande från Mittuniversitetet.

Källa: Skolvärlden

Lyssna och  svara på frågor

Fyraåringar kan, enligt en studie, ställa 107 frågor i timmen, frågor som börjar med: vad,, var, vem, vems, varför och hur. När-frågorna kommer senare. (Källa: University of California.)
Vi vuxna behöver ha tålamod och svara - det är genom att fråga som man lär sig!Imponerande, eller hur? Vi som har och/eller träffar barn med språkstörning behöver vara än mer lyhörda för de olika, ibland subtila, sätt att fråga som våra barn använder sig av. Det är riskfyllt att vara van vid att inte förstå.

www.språklek.se

Glöm alfabetet – läs högt för barnen

Bortkastad tid att traggla räkning och alfabet med småbarn. Tragglar du alfabetet och räkning med din 3-årings i hopp om att ge dem ett försprång i livet?
I så fall gör du det helt i onödan.

 

En ny stor studie visar att det bara finns ett sätt att hjälpa barns intelligens på traven: läsa högt för dem. Det sägs att Albert Einstein på frågan om vad man ska göra för att ens barn ska bli intelligent svarade:

– Läs sagor för barnet.

Fysikern som blivit sinnebilden för intelligens och genialitet var möjligtvis något på spåren

 

Utvecklas snabbare

I en stor undersökning där forskare har följt 19 000 barn födda i början av 2000-talet visade det sig att de som regelbundet får sagor lästa för sig utvecklas snabbare och bättre än andra barn.

Treåringar vars föräldrar – eller andra vuxna, får man förmoda – dagligen läser högt för dem, har mycket lättrare för sig när de börjar skolan.

De ligger i genomsnitt 2, 8 månader före sina jämngamla i utvecklingen när det gäller kommunikation och språk.

Men att lyssna på berättelser live verkar också stimulera andra förmågor: i matte ligger de i snitt 2,4 månader före i utvecklingen.

Lära treåringen alfabetet? Bortkastat

Resultaten kommer från The Millennium Cohort Study som ska följa 19000 brittiska barn fram tills de fyller 11.

Treåringarna i studien började skolan vid fem års ålder.

Att få en 3-åring att lära sig alfabetet eller räkna tycks också vara bortkastat. Två år senare har de ingen som helst fördel gentemot barn som varit lyckligt ovetande om bokstäver och siffror.

Lär sig mer av interaktion

Enligt Sue Palmer, brittisk expert på barns utveckling, handlar högläsningen om mänsklig interaktion.

Sagoläsning kan därför inte ersättas med tv, ljudbok, dator eller spel. Inte heller av de särskilda hjälpmedel som utvecklats för att få riktigt små barn att utvecklas till snillen, som t ex ”The Mozart Effect” eller ”Baby Einstein”.

– Tiden med en baby ska tillbringas med interaktion; vagga, bär, kittla, skratta och prata med ditt barn. De lär sig mer av det än av en dvd med ”Baby Einstein”, säger Sue Palmer till tidningen The Sun.

Hon menar att barn före 18 månaders ålder inte uppfattar något av det de ser på en bildskärm; de bara stirrar.

Hellre då leka tittut, menar Sue Palmer.

– Det är också viktigt att tänka på när man väljer barnvagn, säger hon till The Sun och framhåller Skandinavien som föregångare eftersom de allra flesta småbarn sitter eller ligger vända mot den som kör vagnen.

 

Källa: Aftonbladet